Sidor

torsdag, mars 26

OJ...

nästan en vecka sen jag bloggade sist. Väldigt vad tiden går fort när man mår dåligt några dagar.
Har varit sjuka i familjen, och sen när man piggnade till så var det en hemskans massa att greja med.
Men men, nu är det en piggare pärlmudd igen! ;)
Igårkväll tog jag med mig några kära stickvänner och drog till skogs. Ja, runt milen rätt ut i urskogen, till Sånna Mohair. Där anordnades det stickcafe för första gången. Jätteskojigt med initiativrika människor. Vi var närmare 40 pers i en liten butik. Men finns det hjärterum osv.

Imorgon bär det av till Skövde på förmiddagen. Ulrica, hjälpstickan, stannar till under sin tågfärd mot Borås. Då blir det fika, prata sticka, och träffa lokaltidningen angående hjälpstickefilialen. Jag är nervös, det ska jag erkänna. Visst har jag varit med i tidningen förut, men då har det varit på stickcafet på Emmas, och det har varit många som varit med. Och framför allt, jag har inte behövt prata! Får hoppas de inriktar sig på Ulrica som har startat det hela.

Stickningen då??
Jodå, Dotterns tröja går framåt, för att sen backa bakåt igen. Vid lunchtid idag hade jag kommit drygt halvvägs mellan ärmhål o halsringning. Vad händer då? Jo, självklart upptäcker jag att jag har tappat en maska! 10 cm ner!!! Bara att repa upp. Mitt fram var det, så det var minsann inget som gick att fuska bort på nåt vis. Men men, snart har jag repat klart.
Annars har jag gjort klart min halsdukssjal. Invigde den på stickcafet igår. Den är inte blockad än, men det ska ske i helgen.
Sen har jag gjort 2 par muddar.
Allt detta kommer det foto på, men kameran ville inte vara med just nu.
Jo, jag har börjat på en bebiskofta också, fick beställningen o garnet igårkväll, leverans har jag lovat försöka klara till tisdag, då det är stickcafe på Emmas.

Återkommer med en rapport efter morgondagen. Ska försöka flirta med kameran så den vill vara med då också!

1 kommentar:

Häxmamman i Jämtland sa...

*Hihi* vad spännande...

Visst är det tråkigt att upptäcka dessa mskar som vill slinta ur stickorna, man blir så less på själva stickningen...